Har man begått ett brott i Sverige har man också rätt att få försvara sig. Det är vanligt att just försvaret består av en offentlig försvarare som bekostas av staten men det finns också andra alternativ. Här kan du läsa om skillnader, likheter och hur det egentligen fungerar när man av någon anledning blivit misstänkt för ett brott.
Skillnad mellan privat och offentlig försvarare
Är man misstänkt i någon form av brottmål har man rätt till ett försvar, enligt svensk lag. I regel tilldelas man en så kallad offentlig försvarare, vilket enkelt förklarat innebär att det är staten som står för kostnaden. Man kan lägga in önskemål kring en specifik försvarare (advokat) men det är inte säkert att denne vill eller kan ta på sig målet. Då får man helt enkelt nöja sig med den man blir tilldelad.
En privat försvarare innebär i praktiken samma sak – en advokat som står för försvaret under en eventuell brottsutredning och rättegång. Skillnaden är att denne anlitar man själv, och får därmed också bekosta själv. Skulle man frias av rätten så kan man dock kräva ersättning för dom kostnader som uppstått i samband med att man anlitat en advokat.
Dom stora skillnaderna ligger alltså i hur vida man själv kan välja den advokat man vill ha, samt hur denne bekostas. Många misstänka har inga medel att betala för en advokat ur egen ficka och därmed är en offentlig försvarare det enda alternativet, läs mer om offentlig försvarare.
Vem har rätt till offentligt försvar?
Vem har då rätt till en offentlig försvarare som bekostas av staten? Det har egentligen alla som är misstänkta för någon typ av brott – men det finns dock vissa krav:
- Den misstänkta personen är häktad eller anhållen
- Straffet för brottet kan ge minst sex månaders fängelse
För brott som klassas som ringa, som till exempel snatteri, och där påföljden av det brott man begått i regel är böter, tilldelas man inte någon offentlig försvarare.
Det svenska rättssystemet kan kännas invecklat och klurigt, speciellt när det gäller brott och straff. Att alla har rätt att försvara sig är dock en viktig rättighet för att ingen ska bli oskyldigt dömd. Först när en dom har delats ut bör den misstänkte ses som skyldig för det aktuella brottet, oavsett om man haft hjälpt från en privat eller en offentlig försvarare.